Helhet är skönhet
I dag är tid för viktiga ord. Kan vara så att detta författats om tidigare på denna blogg, men det som är uppbyggande tål att upprepas. Aristoteles sa en gång för otroligt länge sedan att helheten är större än summan av delarna. Det är i helheten, inte i delarna som vi upplever skönhet. Så kloka ord, så livsstärkande, tänker jag i dag. "Reservdelsmänniskan" Anneli funderar och summerar. Under så många år och tillfällen har jag betraktat min spegelbild och kritiskt nagelfarit mina kroppsdelar med min blick, och naturligtvis de kropppsdelar som inte sett ut som andras. Det var som om de enskilda delarna, det fula, det alldeles för smala, det sneda, det buckliga, det platta och det icke-fungerande delarna tog över och min beskrivning av mig själv blev detsamma. Som om de ensamma fick och kunde regera över resten av mig själv.
Någonstans på vägen har det ändå hänt. Mognad och ålder? Tacksamhetens känsla över att jag lever ett liv? Över att jag fått möjlghet att ligga under kirurgens skärpta ögon och varsamma händer? Något har förändrat mig. Aristoteles ord har kommit till mig, och mitt jag, mitt betraktande jag har sakteliga börjat se helheten, och därtill upplevt min alldeles egna skönhet. Jag gillar faktiskt det jag ser. Allt det jag har utvärtes och invärtes är tillsammans vävda till helheten "Jag", och det är skönhet för mig.
Min fotled bär mig vidare och den fungerar! Jag får fortsatt mail då och då från er som läser min blogg och jag kan bara säga att det var precis vad jag ville med bloggen och det jag har skrivti! Det gläder en "reservdelsmänniska" att få dela med sig och sprida kunskap om något som berör andra, om något som jag upplevt och lever med och som förhoppningsvis kan styrka och stärka andra.
